Oj, oj, skärpning!

Nu var det alldeles för länge sen det blev en uppdatering här på bloggen.

Ordningen är återställd sen Lisa flyttade. Purran är sig själv igen och kan slappna av hemma.

Hela sommaren har vi tillbringat vid sommarstugan.

 De två vännerna går promenader med mig, och även om Purris numera går ganska långsamt får hon följa med. Jag måste ha tålamod med henne, precis som med alla andra gamla individer.

 Toxic, den finaste. Hon har rymt ganska många gånger i sommar. Bryter sig ut från huset genom olika fönster som inte stängts ordentligt. Sen ränner hon runt i området (tur att det nästan inte finns någon biltrafik här), för att leta efter oss. Vid den allmänna badplatsen får inte hunden vara med, men det struntar väl hon i. Hon VILL vara med, vill alltid vara där jag är!
Så om jag badar själv, väljer jag hundbadet där hon kan följa med. Javisst, det är flera som bor här som också vill ha med sig hunden, så hundägare har fått en egen badplats. Det är perfekt!

Det har blivit en hel del bad i sommar, vilken värme!
Som alltid så saknar jag Tindra lite extra vid den här årstiden. Bad var liksom hennes grej. Hon simmade som en liten säl i vattnet. Toxic är inte lika förtjust, sitter hellre i skuggan på land, på sin höjd doppar hon tassarna i vattenbrynet.

Men nu flyttar vi snart hem igen, hem till vardagen. Toxic gillar vardag, hon gillar rutiner, när hon vet vad som ska hända. Semester är ingenting för henne.

Vad som händer i höst vet jag inte. Det blir nog den vanliga lunken. Försöka ta hand om varandra på bästa sätt, gå långa skogspromenader, kanske lägga något spår.
Och så ska vi kolla på valpar hos Tindras uppfödare, måste få gosa in mig i lite valppäls. Men vi ska inte ha någon mer hund. Toxic räcker bra för tillfället.