En hund och en katt och deras vardag tillsammans med en djurtokig matte

tisdag 30 augusti 2011

Mera agilitybilder!

Glada hundar!
Så roligt att det är sån bredd av olika raser. Jag tror detta var en mexicansk nakenhund. Jätteduktig!
Fart och fläkt!

Så lycklig att hon tog ett ärevarv extra!

söndag 28 augusti 2011

Agility-KM

I går var jag och kollade agility-KM på "min" klubb. Jag blev så sugen på att träna och tävla hund att jag nästan kan dö. Tyvärr finns varken tid eller pengar att gå kurs. Tindras armbågar ställer också till det. Men jag passade på att fråga sekreteraren om regler och klasser och sånt, för med nästa hund vill jag ABSOLUT testa agility. Det verkar så himla roligt!!!
Man ser verkligen hur kul hundarna har.



Och så min favorit. Vann smallklassen!

torsdag 25 augusti 2011

Liv och död

Idag var jag, Bebis och Tindra på en friluftsgård för att kolla på djur.
Får, kaniner och hästar har de där, och det är mysiga omgivningar.
Innan vi skulle gå hem ville bebis gunga i lekparken.
Och där, i sanden låg en död katt.
-Åh, vad sorgligt, utbrast jag.
-Sorlitt, ekade bebis utan att förstå innebörden.
Den låg på sidan som om den solade och sov.
Vi letade rätt på de som sköter om gården. De blev ledsna, men berättade att katten var 18 år så det var dags för den att vandra vidare.
Men lite dämpade åkte vi hemåt.
Hemma möttes jag av en stolt katt som kom springande med en fågelunge i munnen.
-Åh nej, tänkte jag, jag klarar inte mera död nu.
Jag fick Purran att släppa, och den lilla fågeln levde!
Den flaxade runt med sina små vingar på vardagsrumsgolvet. Purran åkte ut och Tindra fick gå och lägga sig. Jag fick tag i den lilla, lilla duniga kroppen. Den satt alldeles stilla och tittade förskrämt med sina runda mörka ögon på mig.
Jag släppte ut den på vår lilla allmänning och när chocken lagt sig, sprang den iväg, fort fort. Jag hoppas att den klarar sig.
Döden kommer till oss alla, men den är inte mindre jobbig för det. Jag är glad att jag åtminstone gjorde en skillnad för den lilla fågeln idag.

måndag 22 augusti 2011

20 km vandring!

I lördags gav syrran och jag oss ut för att vandra. Vi valde en etapp på Roslagsleden, men delade upp den på två dagar. Jag hade ingen aning om Tindra skulle orka hela vägen så vi hade reservplan och skjuts att ringa på ifall att. Men Tindra knatade på bra och det slutade med att vi gick 15 km första dagen!
Ett vindskydd blev natthärbärge och det var tur för det började ösregna strax efter att vi kommit dit.
En natt med stor hund i sovsäcken blir kanske inte den mest sömnrika, men väldigt mysig! Jag kan rekommendera det för att stärka banden eftersom man behöver den andra för värme och trygghet.
Det kom en gubbe från ingenstans där ute i skogen, och Tindra markerade direkt, skällde men stannade kvar hos mig. Hon har ialla fall kvar tillräcklig syn, hörsel och nos för att känna främlingar! Känns tryggt för mig!
Det enda som inte var mysigt var dessa djur som fanns i alldeles många exemplar.
Även om jag tjatar om nya raser och vet att jag antagligen inte kommer skaffa en labrador nästa gång kan jag inte låta bli att tycka att Tindra är det vackraste som finns (i hundväg):
Håller ni inte med?

måndag 8 augusti 2011

Sommar, sommar, sommar...

Vi har haft en helt underbar sommar. Lång, varm, mycket bad och ledighet! Fast detdär när matte är ledig och inte följer sina vanliga rutiner tycker Tindra är sådär. Att ligga och lata sig i en solstol är inte vad hon kallar för drömsemester.
Vi har hunnit lägga några spår, men träningsnivån är inte speciellt hög.
Men Purran har stortrivts på landet!
Fångat sin första mus och haft ett helt hygge för sig själv...
Fångat flugor...
...och softat.
Tindra har mest legat i vägen.
- Är det INGEN som ser mig och vill träna/gosa/gå promenad?
Vi har såklart åkt båt. När jag kör ligger Tindra alltid med huvudet i mitt knä för att hålla koll på mig. Då kan hon somna efter ett tag. Det guppar så sömnigt.
Ilandstigning vid ö. Bebis och Tindra är alltid redo. Katten får stanna hemma än så länge. Till nästa år kanske hon får följa med ut på sjön, om hon vågar.
Vår vackra skärgård!
Sömntuta. Man blir trött av utflykter...
De vanliga morgonpromenaderna gick vi såklart som vanligt. Tindra skyddar Purran från främmande katter.
Tindra är Purrans bodyguard.
Helan och Halvan, Piff och Puff, Bill och Bull. Kära barn har många namn.
Purran är nyfiken på fåren. Konstiga djur.
Tindra är mera cool. Ingenting upprör den tanten i onödan.
Vid stranden.
Efter promenaderna var de helt slut. Låg och vilade länge innan de var lekfulla igen.
Nu väntar en höst där jag ska börja jobba, Bebis börjar på dagis och Tindra och Purran blir mer ensamma hemma. Undrar hur de tar det efter 24/7 - sällskap i två år? Efter mina erfarenheter så blir det nog inga problem, djur är så otroligt anpassningsbara. Men visst blir det förändring...

söndag 7 augusti 2011


Håll ut!
Snart kommer bilder från sommaren...