En hund och en katt och deras vardag tillsammans med en djurtokig matte

måndag 28 februari 2011

träningsfilmer

Filmerna hamnade i fel ordning, men här är de ialla fall.

Översta filmen är filmad idag, och den undre förra veckan.

I första filmen ( den som är underst )belönar jag bara att hon hoppar, i den andra vill jag att hon hoppar två gånger på samma ben. Hon lär sig snabbt nu!

Jag har inte satt något kommando på trixet än, vill inte röra till det ännu mer i Tindras huvud.

Igår var jag på kommenderingskursen igen. Superkul! Jag känner mig riktigt taggad att faktiskt få praktisera kunskaperna på en riktig tävling. Även om jag blir nervös när jag ska kommendera så känner jag att jag har nytta av att vi tävlat så pass mycket att mycket sitter i ryggmärgen. Jag behöver inte tänka så mycket.

Vår instruktör är så bra och rolig. Han går lydnadsprogrammen med sin hund och ibland gör han konstiga saker så att man ska träna på att inte tappa fattningen. Vad som än händer ska man fortsätta sin kommendering. Bl a tjuvstartade hunden och lekte med apporten men man måste ha is i magen och säga "kommendera" även om hunden redan dragit. Inte ens de mest rutinerade tävlingsledarna går in och kör utan förberedelse. Det är jätteviktigt att vara väl förberedd! Vi mätte avstånd och satte upp koner till riktmärken utanför planen. Man ska försöka klara sig utan så mycket markeringar på planen som möjligt för att inte röra till det för den tävlande.

Tindra var med igår och hon var ett skolexempel! Först var hon med i teorisalen en timme. Låg stilla med huvudet på tassarna utan att sova, men knäpptyst!

Sen gick vi ut på planen för praktik, och då låg hon i snön en timme utan att gnälla! Helt otroligt! Det hade hon inte klarat för några år sen, kallt och tråkigt, men nu låg hon som ett ljus. Och jag som tränat henne att ligga sekund för sekund för att hon ska klara 3 minuter. Helt sjukt egentligen.

Sen fick hon följa med in igen, och låg en stund i en box i ett förvaringsrum medan vi körde sista passet. Jag kan säga att det är som en dröm att ha en sån hund. Det är BARA roligt!

Nästa gång ska vi finslipa på våra program och jag hoppas att jag får gå ett lydnadsprogram med Tindra också, det vore skoj.

Efter kursen stannade vi kvar och körde lite lydnad och trix. Då kunde Tindra hoppa 3 steg på tre ben! Men det är lättare ute än inne på ett halt golv.

torsdag 24 februari 2011

Kommenderingskurs!

...är ingenting som berör Tindra.

Igår kväll var första tillfället på kommenderingskursen. Jättekul och givande! Men mycket att tänka på. Trots att jag tävlat ganska mycket i de lägre klasserna, så tänker man inte alltid på vad tävlingsledaren säger när allt flyter på.

En bra tävlingsledare märks inte, sa instruktören.

Man ska inte komma ihåg en tävlingsledare efteråt, då har man gjort ett bra jobb.



Tills nästa gång ska vi ha gjort ett program i appellklass. Där är det lite annorlunda än i lydnadsklassen, så jag får verkligen plugga på.

Vi ska ses redan på söndag, så det är inte så mycket tid att förbereda. Men det känns väldigt roligt att få använda hjärnan igen, det var ett tag sen...:-)



Jag har filmat när Tindra och jag tränar halta, men jag får lägga ut filmen vid senare tillfälle, för nu ska jag på barnrytmik!


lördag 19 februari 2011

Klickerinlärning

Bebis och jag tränar tillsammans.
Klick, klick, klick.
Vilken rolig mojäng!
Bebis klickar och jag ger Tindra godis, vilket teamwork!
Men jag måste erkänna att resultat i träningen märks väldigt mycket fortare när det inte är en bebis som behöver gå på pottan, eller ramlar och slår sig, eller är hungrig, eller allmängt busig i närheten...
Idag var en barnfri dag och tänk; Tindra fattade jättesnabbt att hon skulle hoppa på tre ben för att få godis.
Det har vi tragglat med sen i julas.
Fast med en bebis kring benen.
Blir lite för mycket störning då, stackars Tindra...
Vi var ute och gick på snöiga stigar idag också, och jag gick åt sidan i drivan för att släppa fram ett mötande par.
Kallade på Tindra.
Men hon hade ingen lust att pulsa ut i diket i onödan. Hon stod vackert kvar, jättetjurig.
Paret blev inte sura, men de fick gå runt den istadiga hunden som stod mitt på stigen. Vek inte en tum!
Envis har hon alltid varit, gamla skrället.
Och hon har ju en poäng, jag var ganska snöig efteråt.

tisdag 15 februari 2011

Världens fulaste hund

Det här är bebis favorithund. Ful va!?
Tindra och jag pysslar med vårt "halta". Det går inte fort.
Men vi har ingen brådska.

fredag 11 februari 2011

...och så var det vinter igen...

Precis när man började känna av våren i luften och kroppen, vaknar man upp till det här: Kunde inte se ut alls, bara snö, snö, snö...
Tindra blev inte glad, men det gick helt enkelt inte att gå ut med barnvagn i snömassorna. Vi fick roa oss inomhus istället...
Behöver jag säga att vi längtar efter våren?


onsdag 9 februari 2011

Jag har fått låna en kamera man kan filma med!

Idag gick vi en promenad i strålande solsken, några minusgrader och skarsnö. En underbar vårvinterdag, ett av de härligaste väder jag vet!

söndag 6 februari 2011

Idag bokade jag biljett till Cesar Millan på Hovet 12 maj.
Ska bli så roligt!

onsdag 2 februari 2011

Rasfunderingar nr 4 (slutgiltigt resultat?)

Äntligen tror jag att jag hittat rasen jag söker! Jag vet inte hur många olika raser jag gått igenom och det har alltid varit något som inte passat mig och mitt liv för tillfället.
Men allt känns rätt och ju mer jag läser om dem, desto mer tror jag på valet.
Ingen kan vara mer förvånad än jag, men detta är vad jag kommit fram till:

Papillon
Innan jag läste in mig på dem, bläddrade jag bara förbi dem i rasböckerna.
För små, för långhåriga, för skälliga, nej ingenting för mig!
Men av en slump började jag läsa på nätet och fastnade. Allt var som skräddarsytt för mig och min livssituation!
Glada, lättlärda, sociala, energiska, men ändå inte jobbiga. De kan finna sig i att "bara" vara familjehundar och träna efter tid och ork. Det är ju perfekt för mig som känner att ett liv utan hundträning inte är något liv, men jag har inte orken eller tiden för en krävande bruksras.

Att de är små tyckte jag först var en stor nackdel, men har börjat tänka om.
Tänk vad praktiskt med en liten hund!
Lätt att ta med sig, äter mycket mindre, hårar mindre och skrämmer ingen.

Nackdelen är väl att det inte känns lika tryggt att gå de sena kvällspromenaderna ensam...

Jag är ett hundfreak och fast jag inte ska ha en ny hund förrän tidigast om två år, har jag redan börjat spana kennlar. Kollar linjer och meriter.
På hundmässan pratade jag med en uppfödare och det verkar inte som rasen är uppdelad, men lite olika typer tror jag ändå att det finns. Jag fick hålla i en av hennes hundar och jag tror att det var då jag blev kär på riktigt. Det lilla livet var så söt! Men ändå rätt stadig.
Praktiskt att hålla hunden på armen sådär. Skulle lätt få plats i bebis barnvagn!

(Appropå smidiga hundar, så var jag, Tindra och Bebis ute i går och åkte buss. Det gick så bra!
Tindra skötte sig exemplariskt så det ska jag göra fler gånger. Hon vet när det verkligen gäller att uppföra sig!)

Anledningen att jag söker ny ras är många. Tindra är min drömhund på många sätt, men var en väldigt krävande hund de första 3 åren. Som det är nu med småbarn har jag inte tiden att lägga ner på en ny labrador, även om de ligger mig varmt om hjärtat.
En annan anledning är att jag vill bredda mig, tankar finns på att någon gång i framtiden utbilda mig till hundinstruktör och det är en fördel om man har erfarenhet av olika raser, inte bara en.
Sen så känner jag också efter Tindras senaste fällning som varade i 1 ½ månad att INTE en fällningsras till! När man hittar hundhår på de mest undangömda ställen ( i smöret eller i blöjan på bebis) trots att man dammsuger två gånger om dagen, så är det inte kul.
Papillonen kräver inte speciellt mycket pälsvård och fäller inte speciellt myckt heller, de har ju också mycket mindre kropp och hår.

Nej nu får jag sluta pladdra. Vi får se hur det blir med hundköpandet. Det ligger låååångt bort, men längtan är ju en del av det härliga planerandet!