Livstecken från oss

Tindra har slickat upp ett sår på ena benet så jag har fått linda om bandage. Nu ser det i alla fall verklighetstroget ut när hon "haltar". Hon har inte ont i benet som tur är. Jag ska avvakta ett veterinärbesök för igår började det se bättre ut och idag hade det bildats en fin skorpa.

Tindra är för övrigt helt GALEN! Vårkänslorna sprutar. Hon jagar katten, ska ut i tid och otid, och är supertaggad när jag tar fram godispåsen. Men samtidigt är hon väldigt lyhörd så hon är i en perfekt kombination just nu. Synd att hon har sitt trasiga ben och att jag har 1000 andra saker att göra nu när det har blivit vår, annars skulle det varit kul att tävla...

Jag har fastnat för SVTs "Huset fullt med hundar".

Först hörde jag så mycket negativt om programmet att jag måste titta, och nu är jag överförtjust!

Vilken bra idé att låta en familj skaffa en hund för att de passar ihop, och inte för utseendets skull. Jag tycker att alla som skaffar hund skulle få de möjligheterna, jag skulle också vilja det. Sen att hundar som behöver nytt hem får en andra chans är ju fantastiskt!

Så om ni inte sett programmet, gör det! Går på tisdagar kl. 20.

Tindra är skendräktig och vårgalen.

Men igår hade jag ingen mössa på mig, det är ett säkert vårtecken!

Så snart bär det av till skogs för att spåra, och då släpper nog depressionen.

Tindra och jag i lokaltidningen!

Förlåt att det dröjt så länge innan jag äntligen kunnat blogga. Men ibland blir det bara fullt upp dygnet runt...

Jo, det roliga samtalet jag fick förra veckan var från en reporter på lokaltidningen som skulle göra en artickel om kommunens vanligaste hundraser, där labben ligger på första plats. Hon behövde någon att intervjua och hittade mig på nätet! Dagen efter kom det en fotograf och fotade oss och resultatet ser ni ovan. En JÄTTEBILD. Kul, men ovant att se sig själv så där. Tindra överföll mig med pussar och fotografen passade på att knäppa just då, en mycket trevlig och duktig fotograf!

Jag försöker att gå en egen promenad med Tindra på eftermiddagarna när husse kommit hem från jobbet och kan ta hand om Bebis. För barnvagnspromenaderna är inte populära. Hon ser ut som hon är hundra år och masar sig långsamt bakom mig. Men även på kvällspromenaderna är hon lite vissen, börjar hon bli gammal eller är hon bara uttråkad?
Vi var på klubben i tisdags och då körde jag lite lydnad men även några budföringar eftersom en träningskompis också var där. Då hade hon i alla fall bra fart, men det berodde nog på godiset vi hade i fickorna!

I morgon fyller tanten 9 år!!!!
Det måste vi fira på något sätt, antagligen med något ätbart!

Ha det gott, alla!

Jag fick ett roligt samtal idag, längtar tills imorgon!
Vad det handlade om berättar jag när det är klart!

Purran har varit hopplös med att busa på sista tiden. En natt kl. 00 vaknade jag av jamanden och hopp på dörren. Yrvaken öppnade jag sovrumsdörren, men där fanns ingen katt.

Istället hördes skrapningarna från klädkammaren! Där hade hon varit hela kvällen, men nu hade hon sovit klart och ville ut.

Knaskatt.

Satsa högt!

Idag var sista gången på kommenderingskursen och det kändes så bra!
Jag börjar bli riktigt varm i kläderna nu, och känner att jag kan slappna av och bara flyta på.
Vi fick gå som tävlingsekipage åt varandra, jag fick en gullig liten staffe som var jätteduktig!
Jag gick två program med Tins.
Jag blev väldigt förvånad när hon kunde framförgående utan att vi tränat det! Hon fattade precis vad som förväntades av henne, trots att jag ALDRIG tränat det momentet. Väldigt konstigt, men nu börjar jag känna att jag kanske ska starta appellen i år. Passa på medans det flyter på bra.
Varför inte?
Lite budföringsträning på det här så är det klart! (hehe kanske inte riktigt), men det är bara satsa. Utan att våga kan man inte vinna! Skulle vara kul att äntligen få lite mål att satsa på. Vi har väntat länge på spårsäsongen, så så fort det blir barmark kör vi igång!

Appropå spårning så kollade jag upp lite läger i sommar, men det är alldeles för dyrt för min plånbok, även om jag gärna vill.
Så då bestämde jag mig för att ordna ett eget läger! Tindra och jag, och min syrra och hennes två gårdshundar ska ha ett spårläger ute hos henne på landet. Jag ska lägga upp ett schema och gå igenom teori med henne, och sen får vi lägga spår åt varandra med varierande svårighetsgrad. Det ska vara seriöst och målmedvetet, men med minimal budget. Me like!
Sen kanske vi avslutar med att åka och ta varsitt viltspårprov hos en domare.
Jag ska skissa vidare och fundera, men Tindra och jag behöver ett mål att träna för i vår.

Tindra - hunden som kan allt!

Mitt motto: Ingenting är omöjligt!

Vanlig fredagkväll

Så här mysigt har vi det på kvällarna!

Visst är de söta, ligger exakt likadant.

Ett djur för varje hand att klappa och en bra bok, bättre blir det inte!

Tindra i värmestugan med alla andra frusna motionärer.

Idag åkte Tindra, Bebis och jag tåg till en 4H gård.
Det gick så himla bra, man märker inte ens av Tindra, hur följsam och lydig som helst! Det händer faktiskt att jag glömmer att hon är med, hon är ju liksom en del av mig, glider med bakom mig utan att kopplet sträcks det minsta. Tänk att det skulle bli en så bra hund av den här odågan ändå!
Vi satt inne i en värmestuga och grillade korv tillsammans med massor av sportlovslediga barn och även det gick super. Jag hade naturligtvis frågat innan om det var ok att ta in hunden, och det var det!
Tindra låg på min väst, hon känner sig tryggare när hon har någonting att ligga på, en egen plats. Då rullar hon ihop sig och vilar.

När vi kom hem var vi allihop ganska möra, som man blir efter en dag i väder och vind. Men det känns bra att Tindra sover av trötthet och inte av uttråkning.
Bebis sover också och nu ska jag själv dö framför Lets Dance.