Just nu är det tungt på träningsfronten. Jag har gett upp att få upp min motivation. Den kommer med pepp och inspiration utifrån, men min egen glöd och låga ligger falnad i grå aska.
Istället för att panika över det har jag landat i att inte vara för hård mot mig själv. Jag njuter av djuren för dem de är, försöker tillgodose deras behov så bra jag kan.
De är fantastiska och anpassar sig efter hur dagen ser ut.
Min mamma har försökt avlasta genom att gå promenader, men det har gått sådär. Tindra fick hon dra runt, och Toxic backade ur kopplet redan vid brevlådan och sprang tillbaka och satte sig utanför ytterdörren. Det är charmigt men väldigt opraktiskt med deras trofasthet mot mig.
