Glad midsommar!

Nu sticker vi upp till landet och tar semester!

Vi ska spåra och gå skogspromenader, bada och åka båt!

Avslutar med ett citat från en liten flicka 4 år som vi träffade på kalas i går kväll:

" Den där svarta stora hunden, den är jättegullig och jättesöt tycker jag!"

Kan inte annat än instämma! :-)

Trevlig sommar!

En lärorik spårning

Världens duktigaste spårhund!

Var ute och spårade i kväll.

Tindra har det inte lätt, hennes matte är ibland inte så strukturerad som man måste vara för att få bra resultat av träning...


Spårlängd: 800 meter
Terräng: Kuperad skogsmark
Liggtid: 1 timme 45 minuter
Väder: Duggregn/ uppehåll, ca 15 grader
Antal pinnar: 4
Antal hittade pinnar: 3
Spårningstid: 25 minuter


Misstag 1: Tindra fick inte fästa ordentligt i spåret som jag vet att hon MÅSTE för att kunna hålla samma spår, vilket ledde till en del flackande i spåret eftersom hon inte var säker på vilken doft hon skulle följa.


Misstag 2: Om man ska använda naturpinnar är det VIKTIGT att man vet till 100% vart man har lagt pinnarna, annars är det faktiskt ganska värdelöst.Det finns många pinnar i skogen...
Att Tindra missade en pinne var helt klart mitt fel. Hon kan ha markerat den utan att jag fattat det eftersom jag inte visste vart pinnarna låg.


Misstag 3: När man lägger såpass långa spår som är nästan en kilometer underlättar det om man känner till terrängen. På okänd mark kan stigar se väldigt lika ut för ett okänt öga, och idag stjälpte jag Tindra mer än hjälpte, då jag höll emot då hon "gick fel", när hon i själva verket gick alldeles rätt.


Jag hade bla gått över en grill/lekplats där många dagis och barnfamiljer brukar leka och där tappade Tindra bort sig. Inte så konstigt, men därför borde jag memorerat bättre vart jag gått så att jag kunnat hjälpa henne. Nu fick hon försöka lösa det själv och hon gjorde ett jättejobb, men det var helt enkelt för svårt med alla dofterna. Till slut hittade vi tillsammans utgången så att vi kunde fortsätta, men usch vad klantigt det var av mig att inte veta spårriktningen.


Nu hoppas jag att jag till nästa gång kommer ihåg:

• Använda känd spårmark ( eller reka ordentligt innan )
• Memorera ordentligt var pinnarna ligger och använda kännetecken, tex stor sten, stubbe eller dyl.
• Låta Tindra fästa ordentligt i spåret innan hon får dra iväg
• Lita på Tindra, hon kan mer än jag
  

Vi var ute i spåret 25 minuter pga allt virrande. Trots detta gav Tindra aldrig upp, hon var underbar! De sista 100 metrarna märkte jag att hon var trött, men det var inte konstigt. Vi brukar max vara ute 15 minuter annars. Det enda som var bra med spåret var att jag fick pröva Tindras uthållighet. Jag ska lägga lite svårare och längre spår framöver, fast innehållande prickarna ovan :-)

Nu sover Tindra djupt, hon har verkligen jobbat hårt idag!

Läste till min glädje att reglerna för viltspårprov ändras 1 juli i år. Från att ha krav på en 1:a på ett ordinarie prov tillbaka till reglerna som var förut, alltså tre 1:or för minst två olika domare på rörliga prov. Så nu kan man ringa och bestämma tid själv med en domare, sååå mycket lättare än att försöka få plats på en ordinarie tävling.
Så nu finns det verkligen ingenting som ska hindra oss från att ta championatet!

Vi har tränat lydnad, Tindra och jag.
Höger om, höger om halt. Hon har tendens att göra en för vid sväng och sätta sig snett, så det jobbar vi på.
Rutan är skitkul, tycker hon. Jag har lyckats hjärntvätta henne med den så att hon verkligen gör allt för att göra rätt. Kul!
Platsliggningen består i att jag binder upp henne och går därifrån och gömmer mig. Hon varken piper eller flyttar sig, funkar jättebra faktiskt.
Ändå känns tävlingar rätt långt bort. Helheten är inte på plats alls än. Nu slipar vi på smådelar i momenten, men det är det som är kul. Bra med hjärngympa om inte annat.

Ikväll la jag äntligen ett spår till Tindra igen.
Ca 700 meter, skogsmark, tre pinnar.

Tindra spårade som en gud! Markerade alla tre pinnarna, den första lite svagt, men de andra två tydligt. Svansen gick hela tiden och Tinsan var KONCENTRERAD. :-). Nosen djupt i spåret och jag behövde bara hålla i snöret och njuta.
Underbart!!!