Åh herregud vad trött jag kommer att vara imorgon... klockan är halv tolv och jag sitter fortfarande uppe. Jag har precis skrivit klart en uppgift vi fick på kursen om "Vett och etikett bland hundägare".

Roligt ämne och jag sitter och petar och petar och blir aldrig nöjd. Men nu så! Anser jag mig färdig. Det är lika bra att passa på när man har allting färskt i huvudet och tid nu när alla sover...

Jag blev lite skrämd ikväll när vi pratade om "problem"grupper. När saker händer som man inte tänkt sig (hundslagsmål ex), eller när någon tar över gruppen och pratar för mycket om sin egen hund, eller hundar som är "bråkiga" (som nog ofta är fallet, varför går man annars allmänlydnadskurs?) och så vidare... Man måste ha klara direktiv till gruppen vad som gäller från början, och ha kristallklar hjärna att ta itu med obekväma situationer. Känns jobbigt faktiskt. Jag tänkte mig bara snälla deltagare och ängel-hundar men nu börjar verkligheten komma på mig.

Jaha, kan hundar börja slåss?

Jag som bara har min snälla labrador som referens känner mig lite okunnig på området.

Tindra var med i kväll och var exemplarisk såklart :-). Låg och sov på min jacka bredvid väskan.

Nej, nu måste jag verkligen gå och lägga mig

Instruktörsutbildningsdags!

Idag hade vi en heldag på klubben, Tindra och jag, tillsammans med våra klasskamrater och deras hundar.
Vad mycket det finns att lära sig om lärandet, pedagogik, upplägg, språk mm, mm! Hur mycket som helst.
Fast det var en heldag, kände jag mig snopen när det blev dags att packa ihop. Jag ville inte sluta!
Nästa kurstillfälle är på onsdag så jag behöver inte vänta alltför länge. Jag får hålla mig till tåls.

Vi var ute på promenad två gånger under dagen och alla hundar led av kylan, på morgonen uppmätt till -20 grader. Isklumpar i tassarna och kramp.
Tindra gjorde ett tappert försök att göra ett uppletande på en snöig äng, men fick "motorstopp" på halva sträckan pga kylan... Hon är också den äldsta hunden. Den yngsta är 8 månader och hade inga problem att springa i snön, han höll värmen av bara farten!

Bilden illustrerar hur Tins såg ut när vi kom hem.
Borrade ner sig i soffan och husse var snäll nog att gona till det med en filt. Då mådde hon bra! Det är inte kul att frysa!

Allt händer på samma gång just nu.
Jag har gått upp i tid på jobbet plus att instruktörsutbildningen har träffar 7 gånger den här månaden. Dessutom fick jag influensa förra veckan och lillungen ligger i feber nu. Och mörkret har bara lättat lite. Mornarna är fortfarande hemska och jag vill gråta varje gång jag måste gå upp.
Jag längtar inte så lite till våren och varma, ljusa, lååååånga kvällar.
Men jag känner hopp om att den snart är här.
Nu kan det ialla fall bara bli bättre!