Jag vet att jag ofta säger att "det HÄR är den finaste årstiden" om alla årstider. 

Men det finns faktiskt nånting positivt och magiskt med alla tider på året. 

Just nu njuter jag av ljuset och att allt är så lätt på sommaren. Inga overaller eller leriga hundar eller bilrutor att skrapa på morgonen. 

Bara att gå ut i naturen i sandaler och klänning. 

Jag trotsar koppeltvånget. Toxan har INGEN jaktlust. Hon såg ett rådjur på ängen. Stannade. Jag sa: "den där ska du strunta i", rådjuret stod kvar och vi fortsatte vår promenad. Småfåglar sitter kvar vid vägkanten när vi passerar eftersom Tox inte ens tittar på dem. 

Däremot älskar hon spår. 

Att använda nosen har blivit en passion för Toxic också. Nosarbete över huvud taget. Jag kör uppletande med småprylar som jag gömmer under stenar och i skrevor. Hon söker och söker tills hon finner. 

Men mest hänger vi på altanen, Tox gärna mitt i solgasset tills hon inte orkar mer, hon är en riktig soldyrkare. Jag och Purran föredrar skuggan...