Halvblind, döv, stel och grå kan hon ändå inte låta bli att bråka med oss. Lillan och jag brukar samla naturmaterial att pyssla med; kottar, pinnar, mossa och sånt. Tindra gillar inte när lilla människan får för mycket uppmärksamhet, och så fort hon får tillfälle snor hon pinnar för att bita sönder. Hon tar inte en av "gratispinnarna" utan ska absolut ta en av våra. När jag skriker till kutar hon så snabbt hennes tjocka gamla kropp orkar och riktigt retas med pinnen. Jag blir både arg och glad.
Snart 13 år gammal men fortfarande med glimten i ögat. Så härligt att se!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar