Mattes flicka!

Trots att det är skönt med ljuset och grönskan, så är inte sommaren någon favorittid för mig. Därför att jag inte tål värme så vidare bra. Jag bränner mig lätt och sitter helst i skuggan om jag får välja. 

Hundarna och katten blir också väldigt dåsiga och påverkade när det är varmt. 

För att vara snäll och omtänksam bäddade Lillan ner Purris under en varm filt. 

 Purran ser faktiskt ut att njuta!

 Toxic ligger gärna i skuggan om jag finns i närheten.
Men om jag sitter i solen eller går på glödande kol följer hon mig lika gärna.
En kursare sa till mig när han såg oss:
- Det där är mattes flicka va?
Och JA, Toxic är mattes trogna lilla tjej! Lämnar aldrig min sida!

Fredagspromenad på berget

...i solnedgång. 

Nu har myggen vaknat också. 

 ... Och stackars Tindra blev både trött och myggbiten.

Jag såg en orm också, men lyckligtvis var det ingen huggorm. Sen plockade jag en tjock fästing på Tindra. Nu har sommaren nalkats!

Purris ska alltid vara där jag är! Sitter jag vid köksbordet och läser eller skriver ska hon vara där!(gärna på det jag läser) På sin väg dit trampade hon på datorns tangenter så att den brummade igång. Annars brukar CD-spelaren vara populär att trampa igång.
Bryr sig Purran? Knappast!
Har hört att katter sover 20 timmar om dygnet. Det tror jag, men på 20 olika ställen som skiftar under dagen. Så fort jag rör mig, har jag henne efter mig som en hund. Sen dimper hon ner för att sova en stund till, bara jag finns i närheten...
Goa, Goa Hulda!

Pussattack!

Mina älskade hundkräk som jag är så glad över.

Senaste veckan har det varit väldigt mycket hund, men nu är det sommarlov och det känns så skönt!

Nu ska vi bara njuta av skog och sköna sommarkvällar och lite träning på klubben när lusten faller på.

Agilitykursen är slut och jag tror tyvärr att agility inte är något för mig.

För Toxic, absolut, men inte för mig.

Jag har inte farten, snabbheten i huvudet eller rutinen att kunna göra något vettigt av det hela.

Klart att det går att träna upp, men just nu tycker jag att lydnaden är roligare.

Sista tillfället var Tox väldigt låg, tror att hon känner av min osäkerhet vid hindren på planen.

Vi skulle behöva träna på varje hinder för sig för att få in en säkerhet, men tyvärr är min tid för begränsad för att kunna åka till klubben regelbundet.

När Tindra var yngre (innan Lillan kom), då kunde jag tillbringa 2-3 kvällar i veckan på klubben för att träna, nu får jag vara glad om det blir en.

I måndags var jag med både Tindra och Toxic på appellplanen och tränade lydnad och de var SÅ DUKTIGA!

Jag var också duktig:-)

Körde korta pass med dem båda, och den som inte jobbade låg passiv vid sidan av planen.

 

Toxic's nivå i lydnaden:

-fotgående med slumpvis belöning, vändningar åt alla håll (höger halt fortfarande lite osäker, men språngmarsch kanon)

-läggande under gång (gick jag för långt kom hon springande, trodde hon missuppfattat, men då hade jag gått längre än vanligt för att kolla hur säker hon var)

-inkallning (lite skutt vid ingången, touchar mig ibland)

-ställande under gång (lite osäker, tar något steg)

-apportering (snabb ut, snabb in, något slarvig i gripandet, men fin avlämning!)

-hoppet (ett moment jag inte kan träna hemma och är därför inte riktigt satt, men jag leker och har ett bollrep jag kastar när hon hoppar. Kommer att funka fint sen tror jag)

-rutan (har fortfarande target, men kör från alla håll och kanter lite när som i programmet. Har börjat med hjärntvätt.-Var är rutan? och hon börjar titta runt. När hon väl sprungit dit siktar hon på mitten, tycker det är kul!)

-fjärren (jag står nära framför henne, och ligg-sitt skiftena börjar sätta sig i hennes muskelminne. När jag lämnar henne lite längre ifrån kan det bli fel, men då backar jag i träningen igen. Det får ta den tid det tar för att få det perfekt)

 

Kvaliteen som Toxic har som inte Tindra har är hennes vilja att jobba. Den har jag fått gratis.

Däremot har Tindra haft en mer medveten målbild i träningen, där är Toxic lite mer lättstörd och tappar fokus lättare. Men det jobbar jag på att träna upp.

Det finns ju ingen hund som inte behöver träna på nåt, och det skulle ju inte vara kul heller.

Vad skulle det då vara för mening med att träna hund?

 

Iframtiden kanske jag dammar av agilitykunskapen och kämpar vidare.

Måste säga att instruktörerna på kursen var grymma!

Jag har fått så mycket bra träningstips, inte bara användbara för agility utan för hundträning i stort.

De unga tjejerna (yngsta 17 år) hade en glöd och engagemang att avundas. Känner mig väldigt gammal och trög jämfört med dem, men också lite smittad av deras energi.

 

Just nu finns inte mycket energi dock, har fått en förkylning att tampas med.

Purris!

Hittade just Purris i vår redskapsbod. 

Jag trodde hon var nere hos min mamma och sov och var inte alls beredd på att hitta henne där. 

 Igår var jag i boden för att hämta bensin till gräsklipparen och då måste hon slunkit in, tyst som en mus och snabb som en vessla. 

Hade aldrig gissat att hon var där, så det var tur att jag slapp oroa mig...

Min inkallningskurs

Nu har jag haft min inkallningskurs, och det var så roligt!
Jag är jättenöjd, både över mig själv och den gruppen jag fick.
Eftersom jag är ett sånt kontrollfreak vill jag alltid förbereda mig in i minsta detalj, inget lämnas åt slumpen eller hafsas igenom, för jag vill att kursdeltagarna verkligen ska få valuta för pengarna. Det är därför det är så nervöst innan, för tänk om gruppen är jättespretig, eller nån hund gör utfall och inte kan släppas lös, eller nån hund drar av planen?
Men jag behövde inte oroa mig, det här var nog den trevligaste grupp av hundar (och människor) som jag haft på kurs! Jag fick njuta varenda minut och jag kände mig trygg, säker, välförberedd och kunnig. En fantastisk känsla!
Gruppen bestod av två golden, en mellanschnauzer, en irländsk blandras(!), en portugisisk vattenhund, en cocker spaniel och en samojed! Riktigt trevliga hundar!

Gruppen var nöjd efteråt och ville ha en fortsättningskurs! Får se om det blir någon eller om det rinner ut i sanden. Jag skulle gärna utveckla övningarna och kanske flytta ut dem i skogen för att göra det svårare. Nu börjar min hjärna spinna loss på allt roligt man kan göra med den här gruppen...

Att ha kurs med nybörjare gör att man faktiskt ser hur mycket man själv har utvecklats sen man själv var grön. Mycket vatten har flutit under broarna sen Tindra och jag gick vår första kurs för tolv år sen...

Att lära Toxic grunderna i allmänlydnad gick jättefort den här gången, dels för att hon är en mer lättlärd sort än Tindra, men också för att jag gjort detta förut och visste vad jag ville lägga krutet på.
Att passivitet är minst lika viktigt som aktivitet att träna. Att det inte är så viktigt vad man säger utan hur man säger det.

I min anteckningsbok från instruktörsutbildningen hittade jag lite anteckningar om mina tankar om hur min nya hund skulle vara. Jag letade dagligen i rasböcker och på nätet, men det var alltid någon punkt som jag fick kompromissa med.
Men om jag skulle beskriva Toxic skulle det vara precis så här:

 Husse har sina egna ideer när det gäller hundarnas träning.
Toxic har äntligen lärt sig att balansera mat på nosen utan att fuska innan "varsågod" kommer.
Tindra har kunnat länge!

 Mina små älsklingar!
Tittar man noga så har hundarna spaghetti på nosarna. Stor koncentration på husse!
Lillan vill också vara med och träna! (dock får hon ingen spaghetti!)

Förklaring

Jag ville bara förtydliga vad jag menade med de jobbiga hundmötena.
Jag vet själv hur lätt det är att ens hund i ett obevakat ögonblick springer fram till andra hundar. Det kan hända, inget konstigt. MEN. Det jag menar är vad som händer efteråt. Hur ägaren agerar. Eller inte agerar som i fallen jag blivit utsatt för.

I två fall när ägaren helt enkelt struntar i att komma fram och ta sin hund för att de skäms för mycket. De bara går vidare och hoppas att hunden ska haka på dem.
Där står jag med två egna hundar, där den ena stretar framåt för att hon är förbannad på den oförskämda hunden, och den andra drar sig bakåt för att undvika konfrontation. Och en för mig helt okänd (stor) hund som vrålskäller rätt hotfullt mot oss. Den har stannat sin framfart enbart eftersom jag kastat hundarnas koppel på den. Till slut blir det dödläge och hunden väljer att springa iväg och leta efter sin matte.

Eller ägaren som i lugnt tempo, utan brådska traskar fram och tar sin hund som sprungit fram till oss trots att hon ropat "nej". Kallar inte in den, säger bara "stanna" vilket den gör, men 1,5 meter ifrån oss. Hon kopplar upp hunden utan att säga något till den, säger "ursäkta" till mig och fortsätter sen promenaden, och hennes hund kommer att agera exakt likadant nästa gång den möter en hund.

DET gör mig irriterad!

Tråkiga hundmöten

På de senaste dagarnas skogspromenader har vi råkat ut för lösspringande hundar och ägare som inte tar ansvar för sina hundar. 

Som tur var har det gått bra, men det gör mig irriterad att bli ofredad av lösspringande hundar hela tiden. En del vill bara leka, medans andra skäller på mina hundar och uppträder oacceptabelt. 

Det är ju dessutom hundförbudstid nu, och har man ingen inkallning på sin hund SKA MAN INTE HA DEN LÖS! Så enkelt är det!

(Kastar kanske sten i glashus nu:-) )

På torsdag ska jag hålla i en inkallningskurs och jag känner mig otroligt peppad!

Inkallning är det viktigaste men också det svåraste att lära sin hund. 

Jag ska bara hålla en tvåtimmarskurs och jag vill verkligen hinna få med allt jag tycker är viktigt utan att det blir korvstoppning. 

Egentligen skulle det vara bra att ha två tillfällen bara inkallning så att de kan träna emellan., det är ju ingenting man lär sig på en kafferast precis...

Kanske till hösten...

Min klubb är otroligt flexibel när det gäller oss instruktörer. Vi får välja fritt vad vi vill hålla kurs i. 

Lyxigt!

För några månader sen skulle jag aldrig orkat hålla kurs, bara tanken fick mig kraftlös. Men nu är jag på G! Det är ett år sen jag höll kurs sist så det är verkligen dags. 

Tindra gömde sig bakom mammas rhododendron, trodde nog att jag skulle glömma bort henne så att hon skulle kunna rymma. ..

- Jag är så liten och obetydlig, gå in du, jag kommer sen...

Här "dödar" Toxic Tindra, en favoritlek!

Stärker Toxic's självkänsla och det bjuder Tindra så gärna på!

Bilder från kvällspromenaden

Våren är ju bara fantastisk! Älskar't!

Friendsforever har fått in massor av nya godingar som behöver ett hem. 

Kika in där! www.friendsforever.se 

Lyckad träning

Ikväll hade jag en tydlig plan med min träning och det kändes mycket bättre än vanligt. 

Hemma på uppfarten tränade jag dem växelvis. Jag börjar bli bättre på att separera min hjärna och ha även den passiva hunden i åtanke och belöna den också. 

Det funkar så bra!

Toxic behöver bli stabilare i sin position vid fotgåendet och där körde jag klicker. 

Tindra fick lydnadsmoment varvat med freestylerörelser. Egentligen har jag ju inga krav på henne, men hon blir gladare om hon får jobba lite för belöningen konstigt nog. 

Jag är försiktig med Toxics träning då jag märkt att vissa saker stressar henne; för gott godis, extern belöning och Tindra för nära vid träning. När hon inte förstår uppgiften blir hon också väldigt stressad. Undviker detta. 

Det som funkar bäst är tydlighet ( gärna klicker), matkulor och lugna belöningar från mig. Inget tjo och tjim för då flyger hon iväg och det ger inget i träningen. Inte alls som Tindra som behöver peppning, men hon har ju betydligt sävligare personlighet. 

Träningspassen är ganska korta med Toxic än så länge. Bättre några få lyckade övningar än att hon ska tröttna och göra fel tänker jag. 

Sen fick hundarna äta upp resten av kulorna i sina skålar. Annars är Tindra på mig om att jag glömt middan och hon är ihärdig på den punkten. 

Jag är väldigt stolt och glad över tjejerna. De kan dela på allt och har skålarna bredvid varandra och det är aldrig något gruff. När de ätit upp går den som är färdig iväg, skulle aldrig ta från den andres mat. Jag är så imponerad!

Väntar...

Varsågod!

Lillan spiller jämt och ständigt, men bekymrar sig inte. 

-Vi har ju städhundar! säger hon. 

Träning på första maj!

De blev lite trötta idag ialla fall.
Jag åkte till klubben med båda hundarna och körde dem växelvis. De är så bra, var och en på sitt sätt.
Tindra är fantastiskt rolig att köra då hon har allt i ryggmärgen och är lätt för mig att läsa. Hon körde moment ur lydnadsklass 1,2 och apportering med hopp från klass 3! Ibland önskar jag att jag kunde börja om med Tindra från valp. Hon skulle kunnat nå stjärnorna då.

Toxic är rolig att köra för att hon är så pigg och villig att lära. Hon vill verkligen göra rätt. Stadgan och säkerheten i momenten är inte riktigt där än, men det kommer! Vi körde lydnadsettan med köttbulle i handen och slumpvis belöning och det gick riktigt bra! Jag lekte igång henne på ett rep med boll och till slut blev hon taggad på den. Godis är bra, men jaktbeteende är användbart om man vill få upp lite fart i momentet. Jag är noga med att skilja på taggad och stressad, något jag missade med Tindra.

På hemvägen fick de ta varsitt spår, ett kort, men jag tror att det är därför de sover så gott nu!