Roligt klipp!

Kolla in detta roliga klipp:
http://www.youtube.com/watch?v=kHLbh7SaTvQ

Summering av 2013 och planer för 2014

 

(arrangemang bakat av Lillan. Hela familjen samlad.)

 

2013 har varit mycket upp och ner.

Började med krossade valpdrömmar.
Sen Tindras livmoderoperation och många sömnlösa nätter över det.
Sen upp i lycka över Toxic's intåg i hemmet.

Sen en mental krasch pga mitt för höga tempo under längre tid.
Tack vare fina vänner, familj och en väldigt förstående chef lyckades jag undvika sjukskrivning.
Jag är fortfarande inte tillbaka helt som förut, men på god väg. Är så glad att jag bromsade i tid och fick hjälp.

Detta gjorde att Toxic's träning fått stå tillbaka en del.
Hon har fått det hon behövt, men om jag varit mitt gamla jag hade jag rivstartat med hårdträning direkt.
Så här efter nio månader tror jag att det var ganska bra att ta det lugnt i början. Vi har lagt grunder långsamt och inte rusat in i för svåra saker för fort.
Men nu börjar hundträningstarmen suga mer...

För Tindras del har året inneburit stora förändringar. Hon får numera dela min tid med en annan hund. I början märktes det tydligt att hon vantrivdes med situationen. Slickade av sig hår på benen, rymde, var deprimerad... Nu känns det bättre, hon är piggare och gladare än på länge (men rymmer fortfarande ibland).
Utan Tindras hjälp hade inte Toxic blivit så social som hon nu är, så hon har hjälpt till mycket. Försöker dela tiden mellan dem och inte fokusera enbart på Tox. Finns fortfarande så mycket träningsglädje i Tindra, även om det går långsammare och hon inte hör och fattar fel ofta, men hon försöker. Knölen i munnen är oförändrad och hon har god aptit fortfarande.

Vad förväntas av 2014?

HUNDKURS!
 Toxic och jag är anmälda till grund-agility-kurs.
Senast jag gick kurs var 2009, så det är verkligen dags!
Nu är jag så sugen på egen träning och jag tror att Toxic verkligen är redo för nästa steg, nämligen att börja arbeta i svårare miljöer med svårare störningar.
Agility är helt nytt för mig med och jag ser så mycket fram emot att lära mig det från grunden. Tror att det är en väldigt rolig sport som kommer passa Toxic perfekt. (Kommer att vara en stor utmaning för mig som inte är så snabbtänkt)

Som vanligt har jag som största mål och önskan att vi alla (hundar, katt och människor) ska få vara friska och ha roligt tillsammans under nästa år!
.
Gott nytt år!

Hundarnas julafton

Vi återupptog en gammal tradition:

En riktigt lång promenad tidigt på julaftonsmorgon!

Eftersom många i släkten är lika hundtokig som jag är det inget problem att samlas kl. 7 en dag när man är ledig. Alla vill ge sina hundar den finaste julklappen, nämligen en naturupplevelse så att vi kan fira jul med gott samvete sen.

Vi var 6 människor och 7 hundar:

från vänster: California- rumänsk gatuhund, Alex- blandras, Toxic, Tindra, Speed-blandras, Pärla-schäfer, Bobby-mellanpudel.

En härlig blandning av hundar och raser, och det bästa av allt; hundar och ägare som jag känner och litar på.

Toxic har aldrig umgåtts med främmande hundar så här, men vet ni vad? Det gick alldeles strålande!

Hon tar för sig, nästan lite väl mycket ibland. Hon gick runt och tiggde godis ur allas händer, och ägarnas hundar tyckte inte alltid att hon hade rätt till det och försvarade sin resurs. Men Tox skakade av sig det och gick vidare till nästa för en godbit.

Jag kände att det var en väldigt lyckad dag för hennes framsteg.

Ser ni hur nära hon sitter Alex? Hon har aldrig träffat honom tidigare, men efter att ha promenerat i två timmar tillsammans kände hon sig trygg med flocken.

När matte har sagt "sitt, stanna" ska man sitta kvar! Trots att de andra reser sig sitter Tox kvar!

(JIPPI!!!!!)

Hemma fick hundarna var sitt märgben att festa på. Ingen konkurrens mellan mina tjejer alls!

Så skönt, men det har inte kommit automatiskt.

Första kvällen Toxic kom till oss försvarade hon sin mat mot både Tindra och Hulda. En morrning och blottat garnityr. Jag meddelade henne att så gör vi inte hemma hos oss, där är det jag som bestämmer vem som äter vad och när.

Efter det har hon inte morrat en enda gång.

Som sagt, en väldigt lättsam hund att uppfostra!

 

Vi åkte hem till husses bror och firade jul. Speed var där, men efter den gemensamma promenaden var det inget problem. Ingen av hundarna orkade engagera sig i de andra.

Självklart fick även hundarna julklappar.

Inslagna grisöron.

Tindra som är rutinerad satt och väntade på paket vid julklappsutdelningen och fick sitt paket från tomten. Se hur hon slaktar det.

 

Toxic behövde lite hjälp, men det är ju också hennes första jul!

Bland alla ungar, papper och folk ligger hon och smakar grisöra för allra första gången.

Tjejerna var rätt trötta senare på kvällen. SSSNARK!

 

Jag kan säga att de är rätt lugna nu på morgonen efter också. Idag blir en sova/slappar-dag tror jag.

Alla behöver nog det!

 

Lilla Hulda som varit hemma själv under eftermiddan och kvällen på julafton hade välkomstcermoni för oss i hallen när vi kom hem. Hon som kan vara ganska självständig och inte fjäskar hade saknat oss!

Resten av kvällen låg hon på min mage och purrade och myste.

Jag känner mig så lyckligt lottad som har en så fin familj, inklusive de underbara djuren som alla har sin egen personlighet. Det som de har gemensamt är att de alla tre är väldigt snälla djur!

 

Att vara utan dem skulle vara hemskt och väldigt fattigt.

I juletider tänker jag på de som inte har det lika bra som jag.

Hoppas ni som läser har haft en underbart i jul.

Ta hand om er.

Man roar sig så gott det går

 Lillan går slalom, det är inte bara hundarna som blir uttråkade av mörkret.

 Det händer inte mycket på dagarna nu...

Fick en chock när jag insåg att Purris fyller 9 år i januari! Vart tar tiden vägen?

 En julgran har vi fått in i huset

 ...som Lillan noggrant klär.

-Inga julkulor längst ner! För tänk om hundarna biter sönder dom!

Hon har full koll på djurens egenskaper.

 Hon anordnade någon slags hinderbana åt hundarna i går. Tog fram koner, klicker och target.

Även om hon inte riktigt vet varför eller hur man använder dem så fanns de med i hinderbanan.

Och hon försöker få hundarna att förstå hur hon vill ha det.

Inte det lättaste när man själv bara är snart 4 år.

Båda hundarna trampar på targeten!

Jag har lärt dem väl!

Sitta vackert!

Inomhusträningen består i olika trick. Dubbeltrick!

Vinterlek!

Hundarna blev som galna när snön kom.
Tindra låtsas ramla när de brottas. Bra för Toxic's självförtroende.

Felet med bilden...

...är att i det röda snöret skulle det hänga en pepparkaka.

Vad har hänt...

...den senaste veckan?

 Tindra har ätit upp en bit av Lillans chokladkalender.

 

 Purran har varit bjuden på kafferep.

 

 Vintern har kommit!

Toxic tyckte om nysnön så här mycket:

Trevlig helg!

Kära Tindra

Idag rymde Tindra för 358:e gången. Husse ringde mig på jobbet och berättade att Tindra var borta.
Han hade släppt ut båda hundarna på tomten, men när han skulle släppa in dem var det bara Toxic som var kvar. Tindra hade hittat en öppen grind (Lillan? Blåsten? ) och vandrat i väg.
Jag har efter hennes värsta rymningsperiod i somras köpt en namnbrick med namn och telefonnummer till hennes halsband. Så det var bara att vänta.
Husse kunde inte åka till jobbet, fick åka runt i grannskapet och leta men det resulterade inte i något så det var bara att åka hem igen och vänta på att gammeltanten behagade komma hem.
En och en halv timme senare kom hon strosande tillbaka, färdig med sin utflykt. Det var nog inte så mycket folk hemma under dagen så hon hade fått vandra ifred.
Kom hem utan att skämmas, gick sen in i vardagsrummet och spydde. Vad hon ätit vill man ju inte ens tänka på.
Ibland kan man ju fråga sig varför man har hund...

Det positiva är ju att Toxic ändå valde att stanna hemma trots att hennes kompis gick. Än har inte Toxic varit något problem alls, en väldigt tacksam och lättsam hund!

(Måste bara dokumentera hur gulliga hundarna var med varandra idag. Toxic var med och hämtade Lillan på dagis och när vi kom hem efter en halvtimme blev hundarna så glada att träffas igen att de låg och låtsasbrottades i hallen i flera minuter. Gullisar! Igår kväll låg de båda två i biabädden under trappan och sov tillsammans. Jag tror att Tindra börjar vänja sig vid att inte vara ensamhund och inse fördelarna med det.)