Purris börjar bli gammal

Purris började kissa väldigt ofta.

Jag som har katastroftänk bokade direkt tid hos veterinären.

Som vanligt var hon en exemplarisk patient.

Veterinären tog blodprov och vi hade tagit urinprov hemma (jo, är faktiskt lite stolt att vi grejade det!). 

Veterinären kände även igenom henne då Purris visat tecken på stelhet.

Resultatet var liten mängd av någonting (minns inte vad) i urinen som kunde tyda på en inflammation, och artros i bakbenen. Ingenting onormalt för en 14 år gammal katt.

Så hon fick recept på metacam, en kur på 5 dagar, plus vid behov och mår mycket bättre. 

Plus det svindyra fodret med extra glykosamin för lederna.

Så nu är ordningen återställd, normal kissmängd och det rejsas och busas på kvällarna.

Men när hon ska hoppa upp på högre bänkar märker jag att hon tvekar ibland. Verkar ta emot.

Så tacksam så länge hon är nöjd och glad och någorlunda frisk.

Glad är hon i alla fall, trots surminen på kortet.

Vår underbara katt-tant! Alla är vi här på lånad tid.

Hösten och framåt...

Toxic, med sin fina blick och gråa hår.
Nu när jag rastat andras hundar i några månader inser jag ännu mer vilken otrolig hund hon är! Och hur bra hon passar mig och vår familj.

Har funderar en del på hur man skulle kunna använda egen hund i arbete.

Om hon inte Toxic varit så påverkad av nya miljöer, hade hon passat som terapihund.

Jag har börjat jobba en dag i veckan som personlig assistent åt min systerson. Som enbart kommunicerar med tecken. När han fick reda på att jag skulle vara assistent åt honom blev han glad och tecknade två ord:
-Hund och
-Hjälpa

Att kunna använda henne som hjälpmedel med honom ska bli så spännande. Vi har inte kunnat göra det ännu, men så småningom ska hon följa med.

Hennes balans är det verkligen inget fel på. Inte lederna heller verkar det som...

 Jag ser väldigt mycket kloka saker när jag är ute och går hela dagarna.

Jag hade aldrig trott att jag skulle våga jobba med hundar, att det går om man bara vill. Att komma till jobbet och mötas av glada svansar och blöta pussar, det är värt allt!

Jag har runt tio hundar som jag går med varje dag, inte samtidigt förstås. Det är svårare än man tror, att lära känna och kunna förstå alla hundarnas olika beteenden och behov. Utmanande med väldigt lärorikt. Har lärt mig massor denna första tid, och mer lär det bli.

 Toxic får stå ut med mattes nyfunna energi, här pågår renovering!

 Mina bästa sängvärmare!

Purran och Toxic fick varsin adventskalender. En var för katter, en för hundar. När jag kom hem en dag hade Toxic ätit upp Purrans. Inte sin egen, smart som hon är. Så då fick hon ju båda!