spår i stormvarning

Idag kom jag äntligen iväg och la ett spår, men jag höll på att blåsa bort både på vägen dit och i skogen. -Det här klarar Tindra aldrig, tänkte jag, men eftersom jag planerat in ett spår idag kände jag att jag inte kunde skjuta på det längre. Man måste ju också testa i extrema förhållanden för att lära sig var gränserna går. Tindra fick gå efter nästan 2 timmar och då stormade det rejält. Men Tindra var SÅ taggad och satte nosen djupt ner i spåret och började jobba. Eftersom jag inte trodde att hon skulle klara det hade jag bara lagt 300 meter. Det tog 5 minuter att spåra. Tindra tyckte det var för kort. Hon hade mycket mer energi att lägga ner. Så imorgon ska jag lägga ett lite längre spår. Tindra är pigg, men hennes ben är inte bra. Idag tog hon av plåstret och slickade upp ett sår igen, fast på sidan av gamla såret. Det såg bubbligt och kliigt ut. Jag tvättade rent och satte på nytt bandage. Jag kanske måste åka till vetten i alla fall... Tyvärr ville inte bloggens bildfunktion fungera idag.