Spårning

Idag tog jag mig tid att lägga ett spår. Inte så långt, kanske 500 meter, men med en del klurigheter (tyckte jag själv), såsom vinklar, olika terräng (åker och skog och åker igen)och framförallt blåsigt väder! Det blåste halv storm när jag la ut det och jag tänkte att: det här kommer hon aldrig att klara...
Spåret fick ligga ca 2 timmar, med 6 apporter+slut.
Min tanke med spåret var att få upp hennes noggrannhet, många pinnar på kort sträcka och inte så många raksträckor!
När vi kom fram till spårupptaget var Tindra het! Hon satte av i en fart så att jag nästan trillade omkull, men jag fick ett bra grepp i linan och kunde hålla emot så att hon saktade farten till mera normalt tempo.
Sen gick hela spåret som en dans!
Det var inte många centimeter som hon avvek från spåret, och nosen var djupt ner i backen hela tiden, ingen hög nos någonstans trots att det blåste så mycket.
Jag var faktiskt väldigt förvånad över att det gick så bra med tanke på den senaste spårningen som var katastrofal. Det verkar som hon jobbar bättre ju svårare det är. Hon slarvar när hon tycker att det är lätt och då går det inte så bra. Hon behöver utmaningar!
Jag får se till att hon får det.
Nedan är kartan över spåret:
Alla pinnar plockades in fast med en del tugg, jag försöker att vara lugn i belöningen för jag tror att det är pga stress hon tuggar. Det har blivit bättre, men det ska bort helt!
När spåret var klart fick hon bära min mössa hela vägen hem, ca 4 km, och det är den bästa belöningen av alla! Jag får nog börja ta med mig en extramössa för nu börjar det bli riktigt kallt om huvudet!
Nu är hon slut och sover som en stock i soffan.
Dagsverket är över, men imorgon finns ny energi, undra vad vi ska hitta på då?