Nu har livet lagt krokben för mina planer, och det blir ingen valp i sommar...
Klump i magen av besvikelse, tårar och frustration över att jag återigen får sätta hundlivet på paus.
Det känns som att jag står och hoppar på startlinjen, redo att springa mot ett liv med en ny träningskamrat, men jag är fastkedjad vid startblocket. Alla andra springer mot mål, men jag står still, frustandes och alldeles galen, men likväl fast.
Missförstå inte, resten av familjen mår bra och Lillan är en STOR glädje och inspiration i livet. Att få uppleva barndomen igen med pulkaåkning, luciatåg och Astrid Lindgren-filmer är något jag ÄLSKAR! Mitt barns tankar och funderingar och utveckling får mig att skratta och vara glad varje dag!
Men.
För en hundidiot som jag är det något som fattas när jag inte får träna hund och vara aktiv med hund.
Tindra mår bra och vi lunkar på. I hennes takt.
Jag saknar att UTVECKLAS!
Gamla bilder från vårt aktiva liv.
Tindra är ändå den finaste bland hundar....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar