Toxic har varit min ständiga följeslagare, varit mig otroligt trogen. Trognare hund får man leta efter. Fem dagar i sängen med halsfluss och feber och hon lämnade knappt min sida för att gå ut och kissa. Det känns som vi börjar hitta varandra på djupet. Även om jag tänker på Tindra varje dag, börjar jag bli riktigt förälskad i Toxic. Hon är så mjuk och go och otroligt snäll. Nästan för snäll ibland.
När vi varit i sommarstugan och behövt lämna henne inne, har hon rymt ett par gånger. Trängt sig ut igenom fönster och dörrar som den värsta utbrytarkung. Sen sitter hon på uppfarten och väntar när vi kommer hem. Hopplös men underbar!
Hon har simmat i havet, och börjat hämta dummies. Små små steg av utveckling åt rätt håll. Badgalen är hon inte, men i värmen tror jag hon tyckt att det varit ganska skönt att svalka sig.
Att hon är hårt fäst vid mig märktes när vi var ute med båten på sjön och hade ankrat vid en ö. Hon och de andra var på land men helt plötsligt hade hon lyckats ta sig upp i båten där jag låg. Den flöt en bit ut från stranden. Hur hon bar sig åt vet ingen, men plötsligt var hon bara där balanserandes på kanten innan hon vigt hoppade ner i båten och la sig, blöt men nöjd, vid min sida. En älskad liten galning.
SM i lydnad besökte vi också, första gången för oss båda. Två hela dagar med social träning för Toxics del, en oerhört nyttig och välbehövlig träning, och en inspirationsboost för mig. Vi kommer inte tävla på den nivån, men det är en njutning att se alla superlydiga hundar. Hundar precis överallt, så till slut orkade inte Toxic reagera på alla utan gav upp och slappnade av efter ett slag. Hon kunde till och med leka och kampa med mig. Hämtade sin boll och nosduttade i handen på mig samtidigt som hundar passerade runt henne. Nu märker jag faktiskt skillnad vid hundmöten. Hon är lite mer avslappnad. Helt oberörd kommer hon nog aldrig att bli men jag vill att hon ska kunna passera utan att känna sig rädd. Lite ängslig, men inte rädd. Det vill jag hjälpa henne med.
Hon har fått springa bredvid moppen och vi försökte maxa henne. Moppen gick 35 km/h och Toxic sprang inte fullt. Jag är helt övertygad om att hon har vinthund i sig. När hon sträcker ut är det en fantastisk syn. Det ser så lekande lätt ut och hon flyger fram.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar